Kan man lita på LED lampor? Har de negativa effekter på hälsan?

Riskerna med LED-lampor i vår vardag! Vi förklarar vad man bör tänka på, forskningsrön och varför vi föredrar gamla, hederliga glödlampor.

Artikeln består av två delar.
1) En kort genomgång av LED belysningen och dess risker.
2) Sedan en artikel från Japan som vi översatt, en intervju med en Japansk forskare om det blå LED ljusets effekter på djur och människor. Vi tycker det är en intressant artikel, då det blå LED ljuset uppfanns i Japan och man har sedan dess i Japan haft mycket diskussioner om dess potentiella risker.

Är du intresserad av din hälsa och miljön så rekommenderar vi verkligen att du fortsätter läsa till del 2.

LED tekniken i korthet

LED-lampor har under de senaste åren blivit en del av vardagen eftersom att de är energisnåla och har hyfsat lång livslängd. Men vi på Valfrids är skeptiska till tekniken. EU har förbjudit tillverkning av traditionella glödlampor. Vi tycker det är galenskaper. Man bör ge konsumenterna frihet att välja. Det finns så många frågetecken kring LED tekniken.

På senare år har LED belysning börjat användas i belysningen i närbutiker och stormarknader, i LCD-skärmar på smartphones, surfplattor och datorer, i gatubelysning och på motorvägar.

LED-lampor har fördelar som energibesparing och lång livslängd, men de kan också ha negativa effekter på hälsan och miljön. De mest omtalade riskerna med LED-lampor är:

• Effekter av blått ljus på ögonen och sömnen
• Effekter av flimmer
• Risken för skador på näthinnan
• Miljöföroreningar

Risker med det blå ljusets påverkan på ögonen och sömnen

Eftersom LED-lampor avger förhållandevis mycket blått ljus kan långvarig användning orsaka ögontrötthet och försämrad syn.

Det finns rapporter om att användning på natten hämmar utsöndringen av melatonin (sömnhormonet), vilket kan leda till sömnlöshet och försämrad sömnkvalitet.

Effekter av LED lampors flimmer

• Vissa LED-lampor blinkar snabbt (flimrar), vilket kan belasta ögonen och orsaka huvudvärk och stress.
• Långvarig användning kan minska koncentrationsförmågan vid studier och arbete.
• Flimmer kan vara problematiskt för djur.

Ser dina LED lampor ut så här i slowmotion?

Starkt LED-ljus kan utgöra en risk för näthinnan

Det har påpekats att starkt, blåvitt LED-ljus kan skada näthinnan vid långvarig användning och att det finns risker för försämring av synen, synfältsförluster och makulär degeneration.

Det verkar som LED lampornas ljus inte bara är skadligt för ögonen, utan för hela kroppen. Mer om det nedan i intervjun med den Japanska forskaren. Efter att en grupp Japanska forskare uppfann det blå LED ljuset och fick nobelpriset för det, blev det diskussioner i Japan huruvida LED ljus verkligen är säkert. Diskussioner som oftast inte nådde hit till Europa, där politikerna entusiastiskt omfamnade tekniken och tvingade den på folket.

LED lampor är miljöfarliga

LED-lampor innehåller farliga ämnen som bly och arsenik. Dessutom är det svårt att återvinna dem på grund av deras komplexa konstruktion.

Det har även rapporterats att det starka ljuset från LED-lampor bidrar till minskningen av insektsbeståndet, påverkar vilda djur och har negativa effekter på den naturliga miljön.

Se över hur du använder LED-lampor utomhus och följ din kommuns regler när du kasserar dem.

Man anar här att LED belysning inte är sunt och inte miljövänlligt!

Hur påverkar det djuren ute i naturen och husdjuren? Vi tror att de drabbas värre av flimmer än vi människor, då de har snabbare uppfattningsförmåga och kan uppleva flimret mer tydligt än vi.

Om de hälsoeffekter på människokroppen som LED-belysning (blått ljus) börjar uppmärksammas för

Intervju med Ken Watanabe, doktor i fysik –
Ursprungligen publicerad på kokusyo.jp och översatt av oss på Valfrids (något förkortad).
https://www.kokusyo.jp/led/7181/

I samband med att tre japanska forskare som bidragit till utvecklingen av blå LED tilldelades Nobelpriset i fysik har det genomförts omfattande PR-kampanjer för LED belysning. Samtidigt har det börjat komma fram att blå LED kan ha skadliga effekter på människokroppen.

I december förra året publicerade ett forskarteam vid Tohoku-universitetet sina resultat i den brittiska vetenskapstidskriften ”Scientific Reports”, där man visade att insekter dog efter att ha utsatts för blå LED-strålning.

Dessutom publicerade Gifu University of Pharmaceutical Sciences i samma tidskrift forskningsresultat som visar att blå LED-ljus kan orsaka sjukdomar som leder till blindhet, som makulär degeneration.

Dessutom har andra risker rapporterats, till exempel missbildningar hos tropiska fiskar som utsatts för LED-ljus.

Vilka egenskaper har egentligen LED-ljus? Vi frågade Ken Watanabe, doktor i naturvetenskap, som säger: ”LED-ljus, som hittills har ansetts vara ’säkert’, är inte en så enkel fråga”, om riskerna och hur man kan hantera dem.

－Var används LED?

　Watanabe: De mest vardagliga exemplen är belysning i rum och gatubelysning. Eftersom LED är tåligt, har lång livslängd och förbrukar mindre el är det allt fler som byter från traditionell belysning till LED. Dessutom används det som bakgrundsbelysning i datorer.

För övrigt, även om det inte rör sig om LED, används ultraviolett strålning i praktiken i desinficeringsanordningar i kylskåp och i anläggningar för vattenrening. Det är allmänt känt att ultraviolett strålning är skadlig, men på senare tid har det även påpekats att blå LED (blått ljus) kan vara det.

En forskargrupp vid Tohoku-universitetet bedriver forskning inriktad på att använda blått ljus för bekämpning av skadedjur. Det är därför självklart att det även kan vara skadligt för människokroppen.

Blått ljus och elektromagnetiska vågor

－Vad är egentligen en LED?

　Watanabe: LED är en förkortning av Light-emitting diode. Det är en lysdiod tillverkad av halvledare. När ström leds genom den avger den ljus. Därför kallas den bokstavligen för en ”lysdiod”.

－Vilka ljusfärger kan man få fram med LED?

　Watanabe: Rött, orange, gult, grönt, blått och lila (det finns även LED-lampor som avger osynligt infrarött och ultraviolett ljus). Genom att kombinera dem kan man också skapa andra färger. Utvecklingen av blått ljus (blå LED) gjordes av tre japanska forskare, som förra året tilldelades Nobelpriset i fysik.

Den första färgen som uppfanns var rött. En amerikan vid namn Nick Holonyak tillverkade en röd LED på 1960-talet. Därefter utvecklades gult och grönt. Nu när blått har kommit till har det blivit möjligt att skapa vitt genom ljusblandning.

I den meningen är utvecklingen av blått ljus utan tvekan ett stort bidrag för industrin. Men man har också börjat påpeka de effekter som blått ljus har på människokroppen.

－Vad är egentligen blått ljus för något?

Det kanske kommer som en överraskning för läsaren, men för att förstå detta måste man först förstå vad elektromagnetiska vågor är.

”Elektro” i elektromagnetiska vågor står för elektricitet. ”Magnet” står å sin sida för magnetism.

Med andra ord är elektromagnetiska vågor, enkelt uttryckt, ett begrepp som beskriver radiovågor där elektricitet och magnetism skapar ett elektromagnetiskt fält. Man kan också betrakta ”elektromagnetiska vågor” som ”radiovågor”.

Det finns olika typer av elektromagnetiska vågor. De klassificeras ganska detaljerat, från gammastrålning från kärnkraftverk till röntgenstrålning inom sjukvården och vidare till mikrovågor som används för mobiltelefonkommunikation. Kriteriet för denna klassificering är radiovågornas frekvens (antal cykler). Beroende på cykler som upprepas per sekund klassificeras de enligt bilden nedan och anges i hertz (cykler/sekund).

Till exempel är frekvensen för den el som elbolagen levererar 50 hertz. Det innebär 50 cykler per sekund. Mikrovågsugnar har en frekvens på 2,45 gigahertz (cirka 2,4 miljarder cykler/sekund).

Ju högre frekvensen är, desto snabbare är svängningarna, vilket innebär att våglängden blir kortare. Elektromagnetiska vågor kan även klassificeras från våglängden.

En av dessa kategorier av elektromagnetiska vågor är det så kallade synliga ljuset (380–780 nm). Som namnet antyder är detta det spektrum av elektromagnetiska vågor som vi kan se som ljus. Blått ljus, som är ämnet för den här artikeln, klassificeras som synligt ljus. Blått ljus är också en form av elektromagnetisk strålning.

Insekter dog av blått ljus

－Vilka effekter på människokroppen av blått ljus finns det anledning att oroa sig för?

　Watanabe: Det finns flera aspekter som ses som problematiska. I december förra året publicerade en forskargrupp ledd av docent Masatoshi Hori vid Tohoku-universitetets avdelning för jordbruksvetenskap en studie i den brittiska tidskriften ”Scientific Reports”. Man upptäckte att insekter dog när de utsattes för blått ljus med en specifik våglängd.

Hittills har man vetat att ultraviolett ljus, som har kortare våglängd (högre energi) än blått ljus, har en bakteriedödande verkan, men nu har man upptäckt att blått ljus, som har längre våglängd (lägre energi), dödar inte bara bakterier utan även insekter. Detta är en upptäckt som vänder upp och ner på tidigare vedertagna sanningar och är verkligt förvånande.

Ett forskarteam vid Tohoku-universitetets forskarskola bestrålade puppor av bananflugor med LED-ljus med toppvåglängder mellan 378 och 702 nm – från lila till rött – för att undersöka andelen som dog utan att kläckas. Resultatet visade att blått ljus med våglängderna 440 nm och 467 nm hade den högsta dödligheten. Därefter utsatte man bananflugans ägg, larver och vuxna individer för blått ljus med våglängden 467 nm, och i samtliga fall ledde ”bestrålningen” till att de dog.

Därefter genomfördes ett experiment där man riktade blått ljus mot myggpuppor för att undersöka den insektsdödande effekten. Resultatet visade att endast blått ljus med våglängden 417 nm uppvisade en hög insektsdödande effekt.

Mot bakgrund av de resultaten drar Tohoku-universitetet följande slutsats i sitt pressmeddelande:

Blått ljus har en insektsdödande effekt på olika insektsarter. Effekten kan dessutom uppnås i alla utvecklingsstadier: ägg, larver, puppor och fullvuxna individer. Det bör dock noteras att den effektiva våglängden för blått ljus varierar beroende på insektsarten. Det har dessutom visat sig att det finns djurarter, till skillnad från exempelvis bananflugan, för vilka blått ljus har en högre insektsdödande effekt än ultraviolett ljus, vilket innebär att den tidigare uppfattningen att ljusets dödande effekt på djur är större ju kortare våglängden är inte gäller för alla arter.

Enligt forskningsresultat från Tohoku-universitetet kan blått ljus med en viss våglängd skada celler. Eftersom insekter, som är en ganska avancerad livsform till skillnad från bakterier, dör, måste vi noga bevaka vilka effekter det kan ha på människokroppen.

Anledningen till att näthinnan skadas

－Vilka andra effekter på människokroppen är problematiska?

　Watanabe: Man är också orolig för negativa effekter på ögonen. I juni förra året publicerade en forskargrupp vid Gifu University of Pharmaceutical Sciences sina forskningsresultat i samma brittiska vetenskapliga tidskrift, ”Scientific Reports”. De offentliggjorde experimentresultat som tyder på att blått ljus kan vara en av orsakerna till ögontrötthet, akuta skador på näthinnan, åldersrelaterad makuladegeneration och pigmentförändringar.

I experimentet användes synceller från möss som försöksdjur, vilka utsattes för blått, vitt och grönt ljus från LED-lampor, varefter mängden reaktiva syreföreningar mättes för varje ljus. En ökning av mängden reaktiva syreföreningar innebär att cellerna skadas (= oxidativ stress).

Resultatet av experimentet visade att det inte skedde någon förändring alls vid exponering för grönt ljus, men att mängden reaktiva syreföreningar ökade vid exponering för blått och vitt ljus. Eftersom vita LED-lampor i grunden är tillverkade på basis av blåa LED-lampor är det naturligtvis inte förvånande att mängden reaktiva syreföreningar ökar även vid exponering för vitt LED-ljus.

Ultraviolett strålning absorberas av hornhinnan och linsen, men blått ljus når näthinnan. Eftersom ljus är elektromagnetisk energi försvinner det inte av sig själv. Det gör ont när något slår emot en. Det omvandlas till någon annan form av verkan. I det här fallet är det bildandet av aktiva syreföreningar. Det leder i sin tur till skador på näthinnan.

Är det inte helt naturligt att personer som arbetar på arbetsplatser där vita LED-lampor används som belysning klagar över att ”ögonen blir trötta”?

En forskargrupp ledd av professor Hideaki Hara vid Laboratoriet för farmakologisk analys vid Gifu University of Pharmaceutical Sciences har klarlagt mekanismen bakom hur blått ljus skadar ögonen. Enligt ett pressmeddelande var ”mängden aktiva syreföreningar, som orsakar cellskador, störst vid blå LED, följt av vit LED, medan den inte ökade vid grön LED”. Om orsaken till skadorna anges följande:

Man antar att cellskadorna orsakades av att mitokondrierna – cellernas energiproducerande organeller – skadades till följd av den ökade mängden aktiva syreföreningar när cellerna bestrålades med LED-ljus som innehåller blått ljus, vilket i sin tur ledde till skador på endoplasmatiska retikulum – platsen för proteinsyntesen.

Valfrids vill här framföra fördelarna med vår aronia juice. För dig som arbetar mycket framför skärm eller är lång tid i LED upplysa miljöer. Aronians effekter att skydda ögat är väl dokumenterad. Polyfenolerna i aronia bidrar till att minska oxidativ stress i ögats inre.

Varför LED-ljus kan orsaka sömnstörningar

－Det finns också teorier om att LED-ljus kan orsaka sömnstörningar?

　Watanabe: I näthinnan finns så kallade ganglionceller. För ungefär 15 år sedan upptäcktes en ny typ av dessa celler. De kallas ganglionfotoreceptorer, och de signaler som tas emot här skickas vidare till hjärnans suprachiasmatiska kärna, som fungerar som kroppens inre klocka.

Kroppen tolkar att det är dag när blått ljus från solljuset tränger in genom ögonen, men när det blir natt minskar det blå ljuset och kroppen förbereds för sömn. Om ögonen utsätts för stora mängder blått ljus från till exempel datorer på natten, förväxlar den inre klockan natt och dag, vilket leder till sömnsvårigheter.

Om man ständigt utsätts för blått ljus rubbas dygnsrytmen. Det är bäst att undvika att använda datorer och smartphones, åtminstone på natten. Det är klokt att använda ett rödaktigt ljus på natten. Dagens vita LED-lampor är inte lämpliga för läsning, framförallt inte på kvällen.

En framträdande teori är att ganglionfotoreceptorerna är celler som används för att skilja mellan dag och natt. Man har också kommit fram till att de kan vara celler som sänder signaler för att reglera pupillernas storlek.

Valfrids kommentar: har du upplevt att du fått svårt att fokusera i vissa stormarknader? Det har vi och vi tror det kan bero på LED-belysning. Helt enkelt så att ögat inte vet om det är ljust eller mörkt, p g a flimret. Vi märker det inte själva (flimret) men får en diffus känsla av att det är svårt att fokusera, då ögat i praktiken får mikroskopiska spasmer.

Tropiska fiskars ryggrad blev krökt av LED-ljus

– Hur är det med cancerrisken?

　Watanabe: Ultraviolett strålning är cancerframkallande (toxisk). När det gäller blått ljus tror jag att det, eftersom det genererar aktiva syreföreningar, påverkar immunförsvaret och kan leda till cancer. Därför anser jag att det är problematiskt att ständigt utsättas för överdrivna mängder blått ljus.

Det har blivit alltmer säkert att kvinnor som arbetar nattetid löper högre risk att drabbas av bröstcancer. På natten ökar känsligheten för blått ljus, vilket innebär att påverkan på kroppen blir desto större.

Författaren bytte ut belysningen i akvariet med guppyer (tropiska fiskar) hemma från vanliga lysrör till LED-lampor. Som en följd av detta uppstod guppyer som utvecklade tumörer eller fick krökta ryggrader. Vattenväxterna blev svarta. När författaren den 1 september 2014 beskrev detta fenomen på sin egen webbplats fick inlägget nära 200 000 besök.

*Artikeln om missbildade tropiska fiskar som författaren publicerade på sin webbplats ”MEDIA KOKUSYO”

－Är det LED-lampornas blått ljus som orsakade avvikelserna hos guppyerna?

　Watanabe: Eftersom det inträffade efter att de utsattes för vitt ljus (med inbyggda blå LED-lampor) kan man nog anta att det är orsaken. I kommentarfältet till artikeln fanns olika inlägg, till exempel att akvariet kanske var smutsigt, men att ryggraden böjer sig är ju inte något normalt.

Finns det några säkra LED-lampor?

– Varierar risknivån beroende på kvaliteten på LED-belysningen?

　Watanabe: Högkvalitativa LED-lampor skapar vitt ljus genom att blanda de tre färgerna. Om man genom en kombination av ljusvåglängder kan skapa ett ljus som ligger så nära naturligt ljus som möjligt, minskar risken.

Men tillverkningskostnaden blir då mycket hög. Billiga LED-lampor har blått som basfärg och täcker det med ett fluorescerande material för att ge ett vitt sken. Tillverkningskostnaden blir därmed lägre, men risken ökar. De som används i gatubelysning är förmodligen av den billigaste typen. Om man absolut måste använda LED-lampor bör man undvika de billiga varianterna. Men även de dyra varianterna är i nuläget inte nödvändigtvis helt säkra.

Solljuset innehåller alla våglängder, från rött till blått. Detta är naturligt ljus.

LED-lampor använder däremot endast en specifik våglängd. När det gäller kombinationer av våglängder är lasern den farligaste. Den avger endast en specifik våglängd och strålar dessutom rakt fram. När den träffar näthinnan bildas en fokuspunkt på näthinnan. Det finns därför en risk att den bränner sönder näthinnan. Man får inte titta direkt in i en laserkälla. Många människor har blivit blinda på grund av detta.

Eftersom mänskligheten är van vid naturligt ljus är det nog ganska säkert, så länge man inte utsätts för extrema mängder ultraviolett strålning eller blått ljus.

Branschorganisationerna hävdar att det är säkert, men…

－Branschorganisationerna har ju utfärdat säkerhetsförklaringar.

　Watanabe: Jag tror inte att de tar hänsyn till forskningsresultaten från Gifu University of Pharmaceutical Sciences och Tohoku University. För det första offentliggjordes dessa forskningsresultat först under det senaste halvåret, och när det gäller den nya upptäckten att blått ljus kan leda till att insekter dör – den presenterades ju först i december förra året – så är det självklart att säkerhetsförklaringarna inte tar hänsyn till dessa forskningsresultat.

Det finns till exempel en organisation som heter Belysningsföreningen, och där säger man att det inte bör vara några problem med vanlig användning av LED.

Men det har nu visat sig att LED, som hittills har ansetts vara ”säkert”, inte är en så enkel fråga. Det som gör forskningsresultaten från Tohoku-universitetet betydelsefulla är att man tidigare trodde att endast ultraviolett ljus hade en bakteriedödande effekt, men att insekter dog av blått ljus med våglängder på 417 nm eller 467 nm.

Hur man skyddar ögonen framför datorn

－ Datorbildskärmen avger ju också blått ljus – finns det något man kan göra åt det?

　Watanabe: Jag har ställt in datorbildskärmen så att den är lite mörkare (medan omgivningen är ljus). Dessutom kan man justera de tre grundfärgerna, så jag har minskat andelen blått. Då blir hela skärmen lite gulaktig, men det är säkrare så. Jag vet dock inte hur stor effekt det egentligen har…

－Är röda och gulgröna LED-lampor ofarliga?

　Watanabe: Hittills verkar inga skador ha rapporterats. Det är förstås en annan sak om man stirrar direkt på LED-lamporna under en längre tid, men i vardagen tror jag inte att det är något problem. Även solljus kan bränna ut ögonen om man tittar på det hela tiden.

－Hur ska man förhålla sig till nya produkter?

　Watanabe: Madame Curie, som tilldelades Nobelpriset två gånger, rörde vid radioaktiva ämnen som radium och polonium direkt med händerna. Det berodde på att man i början inte kände till farorna. Som en följd av detta fick hon hälsoproblem. Ingen vet vad som kommer att hända med de små barn som idag håller mobiltelefoner och smartphones i handen när de blir vuxna.

De elektromagnetiska vågorna (strålningen) som avges från smartphones och antennerna på mobilmaster i närheten är osynliga. De har varken lukt eller smak. Därför är det många som inte inser faran. Det finns fortfarande mycket vi inte vet. Jag tycker att man alltid bör ha riskerna i åtanke.

Slut på intervjun med Ken Watanabe.

Om man måste använda LED-belysning, vad gör man då?

• Välj LEDs som flimrar så lite som möjligt. Det finns LED lampor som har ”anti flimmer teknik”. Om de verkligen inte flimrar eller bara flimrar mindre vet vi inte.
• Se till att få naturligt ljus i miljön du vistas i också.
• Minimera skärm, mobil och LED belysning på kvällen.
• Köp inte de billigaste LED lamporna – ju billigare desto sämre ljusspektrum.
• Välj LEDs med ett varmare sken.
• Tänk på dina ögons hälsa, använd polyfenolrik aronia juice från Valfrids

Valfrids väljer gammaldags, hederliga glödlampor med sitt naturliga ljusspektrum

På Valfrids säljer vi hederliga, gammaldags glödlampor. Tekniken är över 100 år gammal. De avger ett komplett ljus-spektrum. De ger en mysig atmosfär med ett varmt ljus. De flimrar inte.

Riktiga glödlampor är inte lätt att få tag på längre. De finns inte i dagligvaruhandeln och inte i specialiserade belysningsbutiker. De har blivit något att verkligen uppskatta för sitt varma sken och naturliga färgspektrum. Vi säljer dem på Valfrids. Så länge de går att få tag på.

Varför gamla, riktiga glödlampor?

Gamla glödlampor fungerar genom att elektricitet flödar genom en tunn tråd, så att den börjar glöda och avger ljus. Även om elektriciteten i nätet varierar med 50 Hz, då flimrar inte glödlampor, då glödlampor behåller sin glöd under de korta intervall som elektriciteten i nätet byter riktning 50 ggr per sekund.

Enda nackdelen med glödlampor är att de inte är så energieffektiva, de avger ju mycket värme. Men vad spelar det för roll här i Norra Europa, vi använder ändå el och annan energi för att värma upp våra hem. En glödlampa avger viss värme, så ditt element behöver jobba mindre = ingen ökning av energiförbrukningen egentligen. Men värmen de avger är inte så stor i ett normalt hem. Hur stor effekt har värmen från en 40W lampa? Inte mycket i det stora hela. Ett vanligt element i hemmet är ofta på 1000W eller mer.

Vi tycker dessutom att man klarar sig med mycket mindre Watt i glödlamporna än man tror. Vi använder själva ofta så lite som 7W eller 11W för ”mysbelysning”. I badrummet t ex, där man behöver mer ljus – där använder vi 40 eller 60 Watt.

Vi på Valfrids använder enbart riktiga glödlampor hemma. Det är mysigare, det är sundare, det är helt säkert bättre för hälsan och det är dessutom mer miljövänligt.

Se vårt sortiment av riktiga glödlampor:
https://valfrids.com/kategori/for-ditt-hem/glodlampor/