Vi besöker Förgyllare Nils Löfgren Eftr och låter renovera en tavelram

Förgyllare Nils Löfgren Eftr är en av Sveriges äldsta och mest välrenommerade förgyllare, med verkstad på Sibyllegatan i centrala Stockholm.

Jens på Valfrids besökte Angelica och Kai i deras verkstad och fick en intervju – vad gör en förgyllare? Samtidigt fick vi en nästan hundra år gammal, stor och förgylld tavelram reparerad. Vi får också råd om hur man bäst tar hand om sina förgyllda ramar och möbler.

Vad gör en förgyllare?

Visst är det ett otroligt fascinerande yrke, förgyllare. Det har en mångtusenårig historia! Redan på faraonernas tid i Egypten verkade förgyllare. Man har i deras gravar hittat bladguld som påminner om det man använder ännu idag, ja det är lite tjockare men annars av samma typ. Det är ett traditionellt arbete där man idag använder samma tekniker som man gjort sedan långt tillbaka, det går inte att rationalisera med modern teknik eller maskiner. Kanske är det “världens näst äldsta yrke”, som Angelica och Kai skrattande uttryckte det.

Det är ett äkta hantverk och en del av vår historia. Det handlar om att ta hand om och vårda gamla saker, vilket vi på Valfrids brinner för. Men Angelica och Kai gör även nyproduktioner.

I bilden en äldre patinerad ram med både bladguld och slagmetall.

Valfrids: Vad har ni för historia och hur länge har företaget funnits?
Angelica: Nils Löfgren startade 1948. Kai började 1977, så började jag 2004.

Valfrids: Hur kom det sig att du blev förgyllare?
Angelica: Det är en lång historia.. Men i korthet, jag växte upp i ett snickeri. En dag följde jag med på en mässa och såg en bildhuggare, jag bestämde mig att jag ville utbilda mig till det. Så gjorde jag det, och sedan gick jag en grundkurs i förgyllning, varpå jag kom till Nils Löfgren och gick som lärling bredvid Kai. Sedan tog jag över företaget 2017.

Måttbeställda nytillverkade ramar. Görs för hand enligt kundens önskemål.

Valfrids: Vad gör ni för arbeten och åt vem?
Angelica: Det är både privatpersoner och antikhandlare. Plus offentliga uppdrag, t ex åt kyrkor. Och så Statens Fastighetsverk. Vi har gjort en del arbeten för Stockholms Slott. Ja och det händer att vi gör jobb åt inredare, de vill oftast ha nyproduktion, men de vill för det mesta ha en “moddad” yta, så att den ser ut som gammeldags målning, det ger en annan känsla, mer levande och inte så “dött” som om man bara målat med en nutida färg från en vanlig färghandlare.

Vi gör också dekormålning på möbler. Från Danmark och Finland får vi även en del uppdrag, ofta att laga stenskivor och porfyr. Vi jobbar även med porfyr.

Vi arbetar med möbler, konsolbord, speglar och stolar. Och vi gör nytillverkning av stilramar. Det är förutom nytillverkning även restaureringar och dekormålning. Vi gör inte dekormålning på fast inredning, det får andra göra..

Sverige är ett litet land, det finns inte många hantverkare som jobbar med det här. En nöjd kund kommer tillbaka, vilket våra kunder oftast gör. 

Kai visar ett prov på en tavelram och vi ser i profil hur den byggs upp.

 

Kai i ramverkstaden.

 

Verktyg i ramverkstaden.

Valfrids: Vad använder ni för verktyg och material?
Angelica: Vi använder t ex polersten och graververktyg för handgravering, samma verktyg man använt i århundraden. Vi använder harlim (gjort på hare! – Valfrids anmärkning), benlim och krita. Limmen är animaliska lim, vi använder inte moderna lim på gamla föremål! Det finns förgyllare som gör det, men det är inte rätt. Vem vet hur länge ett sådant lim håller? Vi vet att de traditionella limmen kan hålla i flera hundra år. En del av de här materialen börjar bli svåra att få tag på, som harlim av den typ vi använder.

Angelica visar blad av slagmetall. Det kom på 1700-talet och är av mässing.

 

Bladguld, otroligt tunna och måste hanteras med största försiktighet. Det är dessa som används till t ex förgyllningen på en tavelram.

 

Angelica visar ett par rokoko ramar från 1700-talet som hon håller på och renoverar, där hon ”plockat fram original förgyllningen”. De tillhör hennes egen samling.

En förgyllare använder olika formar för att göra ornament och reparationer (som på min ram, mer om det senare). Nedan ser vi formar i olika material. Tidigare använde man ofta svavelformar, det gör man fortfarande ibland. Gips är ett vanligt form-material, fördelen är att det håller för evigt. Idag använder man också silikon, som inte åldras särskilt bra, men om man inte behöver spara formen så går det an ändå.

En gammal svavelform.

 

Här har man gjort ett ornament i gips, säkrat för framtiden. Man kan slå en form av det vid behov.

 

Form slagen av ornamentet ovan.

Man arbetar även i trä. Nedan har Angelica snidit ett träornament (Gustavianskt).

Hur tar man hand om förgyllda föremål?

Valfrids: Hur tar man hand om sina förgyllda föremål? Till exempel, hur rengör man dem?

Angelica och Kai: Egentligen ska man inte röra dem, bara använda dammvippa! Inget vatten! Om det behövs, lämna in till en expert! Inga våta trasor eller fukt alltså. Det är bra att “dammvippa” ofta, torrdamma alltså.

Min stora, förgyllda tavelram – hur restaurerades den?

Som den såg ut när jag hämtade den från auktionshuset, med skadad ram.

Jag köpte målningen ovan på Stockholms Auktionsverk. Den är målad av Gideon Börje i början av 1900-talet. Det är en praktmålning, mycket stor och iögonenfallande, bilder gör den inte rättvisa. Innan den kom till mig hade den drabbats av en olycka. Någon gång har metalltråden som den hängde på antagligen gått av och tavlan har ramlat ner i golvet. Hörnen var krossade. Ett tidigare försök till lagning var inte särskilt snyggt gjord. Jag köpte den i sådant skick. Hur kunde den här skadan repareras?

Valfrids: Hur gjorde ni för att restaurera min ram?
Angelica: Vi gjorde avgjutning på de hela hörnen. Sen tryckte vi nytt ornament i en form (av silikon). Efter det passar vi in det nya pastillaget.

Valfrids. Hur “passar ni in det”? Det låter svårt.
Angelica: Det är att anpassa det efter mönstret. Sen kittar vi ihop skarven, justerar kanter, justerar nivåer.
Sedan lägger vi polyment på det. I ditt fall rödbrunt. Det är en blandning av boluskrita (röd krita) och harlim. Det penslas på. Sedan läggs bronspulver som poleras på topparna.
Din ram är bronserad, men på andra ramar använder man även slagmetall och guld.

Ett trasigt hörn.

 

Som tur är fanns två hela hörn att göra avgjutningar av. Det görs i silikonformar, med så kallat pastillage, som består av harts, krita och terpentin.

 

Inpassning av pastillaget.

 

Pastillage efter inpassning. Man måste då kitta ihop skarven och Angelica säger ”justera kanter och justera nivåer”.

 

Lägger polyment, som består av boluskrita och harlim.

 

Till sist läggs bronspulver på, som poleras på topparna. Andra ramar kan även använda slagmetall och guld, men på denna ram är det enbart brons. Ramen är från tidigt 1900-tal.

 

Angelica med min färdiga ram för avhämtning. Jag fick även en lätt rengöring av ramen gjord och nya bleck för montering av målningen i ramen (som jag valde att montera själv hemma).

 

Den färdiga tavlan på min vägg.

Stort tack till Kai och Angelica på AB Förgyllare Nils Löfgren Eftr, på Sibyllegatan 83 i Stockholm.

Vill du komma i kontakt med dem så hittar du deras hemsida här: https://forgyllarelofgren.se/
Telefon 08 6610885