Virus som vapen – Nytt Ljus över Corona och HIV

VIRUS SOM VAPEN – Nytt Ljus över Corona och HIV

Dagen efter Ingemar Ljungqvist hade skrivit klart sista kapitlet på boken lämnade han jordelivet, som om kampen för hans del var över. Han lämnade efter sig en ovärderlig gåva till mänskligheten: sanningen om vem och vad som ligger bakom både HIV och coronaviruset. Ett livsverk som bygger på över trettio år av forskning.

Från förläggaren:

Dagen innan Ingemar Ljungqvists avsked, den 20 december 2022, mottog vår chefredaktör sista kapitlet på hans bok, som skulle bli hans sista livsverk. Boken innehåller Ingemars samlade kunskap, 30 år av forskning och vetenskapligt grävande. Den nystar upp sanningen kring HIV:s ursprung och finner många ohyggliga paralleller med Coronaviruset. Ingemars slutsats är en enda: allting pekar mot att dessa båda virus är biologiska vapen, framställda i laboratorium. Av vem, och varför? Ledtrådarna i boken avslöjar gåtan om både HIV och Corona.

Min startpunkt i sökandet efter sanningen tog egentligen sin början i västafrikanska Ghana en septemberdag 1986. På första sidan av en dagstidning där såg jag att tre forskargrupper oberoende av varandra slog fast att dåtidens riktiga pandemi – Aids – var en sjukdom vars smittämne skapats i ett laboratorium. Den tanken släppte aldrig mig. Jag skulle verkligen likt Alice i Underlandet klättra allt djupare ned i kaninhålet för att försöka gräva fram sanningen. Det var ett hål med det mörkaste mörka. I mitt fall kom det, med stöttande kamraters hjälp, att utmynna i en bok: Aids Tabu. Den kom ut 1992. Nu är den slutsåld och de flesta bibliotek har rensat ut den från hyllorna – men den är faktiskt lika intressant idag – om inte mer. Själv penetrerade jag den och gick tillbaka till referenserna prydligt samlade i ett femtontal tjocka pärmar. Faktiskt nu, 30 år senare, finner jag ohyggliga paralleller med den upphaussade pandemin där Coronans spikprotein satt skräck i hela världens befolkning. Men jag upptäcker också skillnader i strategier från maktens sida. Uppenbart var Aidsepidemin mest bara en logistikövning från biovapensmedjorna för att se hur man skulle genomföra det hela lite mer framgångsrikt.

Recension / Helena Janlöv Remnerud:

Ända sedan 1990-talet har Ingemar Ljungqvist tagit på sig uppgiften att gå till källan och sprida information när det gäller sjukdomar och sjukdomars bot. I sin då nystartade tidning 2000-talets vetenskap, presenterade han bland annat fakta om cancer och hur den svenska läkaren Erik Enby tystades ned för sina försök att visa på biologiska samband när det gällde sjukdom och bot. Sedan kom boken Aids – Tabu där Ingemar redogjorde för oegentligheter när det gällde forskningen kring Aids och hur den sjukdomen uppstod.

I boken, Virus som vapen som kom ut 2024, visar Ingemar Ljungqvist sakligt på förekomsten av ofullständiga rapporter, ej helt utredda orsakssamband och oheliga allianser när det gäller framställningen av vacciner samt vilka grupper man valt att pröva dessa på. Vidare förvillande namnbyten på virus och spekulationer som lanserats som fakta samt fall av förhindrande av oberoende granskning. Ja, listan kan göras lång.

I boken avslöjas viktiga detaljer som har förbisetts eller rent av hållits undan oss vanliga människor. Är det av misstag? Fakta som när de uppmärksammas tas emot positivt när missinformationen påtalas? …. eller finns det någon agenda bakom – ja den frågeställningen blir väldigt tydlig när man läser denna bok. Ingemar tar upp och diskuterar fakta som går att kontrollera och frågorna blir då ännu tydligare.

Forskning innebär att kritiskt granska något för att upptäcka orsakssamband och även kritiskt granska om det finns felkällor som omkullkastar resultatet.

Ingemar visar på många felkällor som har lett till förhastade slutsatser när det gäller orsakssambanden till exempel inom AIDS forskningen; bland annat att alla de första AIDS:fallen fått ett experiment-vaccin mot hepatit-B. Det fanns inga AIDS-fall före dessa försök. Och att blodproven inte gjordes tillgängliga för oberoende forskning. När det gäller Covid -19 som stängde ned hela världen 2020, visar Ingemar på att det finns kontroversiella uppfattningar om virusets ursprung, PCR-testernas otillförlitlighet pga av användning av cykler över 30. Och till slut att gamla beprövade läkemedel som påvisbart hade effekt avråddes från att användas medan snabbframställda ej färdigforskade vaccin pumpades ut som det viktigaste sättet att komma till rätta med pandemin. Det senare med medias hjälp och genomslagskraft.

På sajten www.so-rummet.se/ kan man läsa under rubriken Biologiska stridsmedel:

Mjältbrand, pest eller kolera. Att sprida sjukdomar är ett enkelt och billigt sätt att skada sin fiende, ett sätt som användes redan under antiken. Men till skillnad mot då kan sjukdomarna idag framställas på konstgjord väg.

Biologiska vapen är alltså inget nytt – så frågeställningarna som kommer upp när man läser i Ingemar Ljungqvists bok Virus som vapen känns berättigade.

Trots det tunga ämnet är boken lättläst med inslag av liknelser och fallbeskrivningar och ofta med den humoristiska tvist som var så kännetecknande för Ingemar Ljungqvist när han ville få oss att få upp ögonen för oriktigheter som äger rum i kulisserna. Inga anklagelser eller hektiska förebråelser – de fakta han presenterar i boken får tala för sig själv.